Julbuffé Kvibille

Denna gång styrde vi kosan mot Kvibille för en julbuffé på Kvibille gästgivargård. Vi togs väl hand om av krögaren, Anders Emanuelsson, och hans familj. Förutom dragspelsmusik och snappsvisor så fick vi en intressant redogörelse för ortens historia och även bakgrunden till gästgiveriverksamheten. Verksamheten tillkom reglerat under drottning Kristinas tid och innebar att det skulle finnas gästgiverier var 15:e kilometer åtminstone i södra Sverige. Det innebar att man kunde få övernattning för både resande och hästar på dessa gårdar. Naturligtvis följde med verksamheten möjlighet till handel. Och särskilt under 1800-talet växte handeln med bl a brännvin. Ett år var den så omfattande för Kvibille Gästgivaregård att man sålde hela 25 000 liter.

Kvibille är ju numer mest känt för sin osttillverkning. Den utvecklades särskilt under trettiotalet till vad den är idag. Man utvecklade här metoder för att tillverka cheddarost och den välkända grönmögelosten. I anslutning till gästgiveriet har man numer en populär ostbod. Själva mejeriet har inte lokaler som lämpar sig för försäljning och man är rädd för att störa den känsliga tillverkningen.

Julbuffén innehöll det man förväntar sig av ett julbord om än inte överdådigt. Särskilt den egeninlagda sillen var riktigt god. Men ibland måste man ju ändå tillåta sig att vara lite kritisk. Ris a la maltan var “inge vidare”. Kanske nån mer i ressällskapet delar min uppfattning. Men sammanfattningsvis var det en trevlig upplevelse att åka till Kvibille. Och varorna i ostboden höll högsta klass!