Protokoll KPR Möte 2025-11-07

Plats: Kommunfullmäktigesalen, Stadshuset
Datum: 2025-11-07
Deltagare: Se punkt 1
Ordförande: Per-Ola Grönberg
Sekreterare: Anna Svedlund
Justerare: Hans LundgrenÖvriga deltagare: Erika Rosén, chef för kommunledningskontoret

1. Aktuella medlemmar i rådet – ordinarie och ersättare
   Ordinarie:
   Per-Ola Grönberg – ordförande
   Jonny Bratberg – vice ordförande
   Ulla Söderberg – ej närvarande rådsmedlem
   Sigrid Ranglén – tjänstgörande rådsmedlem
   Hans Lundgren – tjänstgörande rådsmedlem
   Lena Nyström – tjänstgörande rådsmedlem
   Anne-Chatrine Berg – tjänstgörande rådsmedlem
   Berit Lusth – ej närvarande rådsmedlem
   Mikael Rosén – tjänstgörande rådsmedlem
   
   Ersättare:
   Bengt-Åke Lindblom
   Yvonne Thingström
   Anette Thor
   Eva Thorsell – tjänstgörande ersättare
   Berit Lindqvist
   Alvar Olsson
   
   
2. Protokolljusterare
   Till justerare väljs Hans Lundgren.
   
   
3. Riktlinjer för färdtjänst
   Från tekniska kontoret kommer trafikingenjör Andreas Fahlcrantz och
   teknisk chef Erika Ågren för att informera om förslag till riktlinje för färdtjänst från Region Gävleborg.
   Synpunkter man önskar framföra till remissvaret skickas via e-post till
   Andreas Fahlcrantz senast 17 november 2025. Det finns ännu ingen tid satt
   för när riktlinjen ska beslutas utan kommer bli under nästkommande år.
   Riktlinjen kommer att beslutas i respektive kommunfullmäktige inom Region Gävleborg.
   Bomresor, om man inte hinner avboka i tid som är senast 60 minuter innan.
   Nytt förslag är nu att man blir fakturerad en fast avgift om 300 kronor.
   Tidigare kunde man bli fakturerad den faktiska kostnaden.
   Erika Ågren svarar här även på frågor som finns som senare punkter:
   • Soprum i Österfärnebo
   • Lingonbacken, där man önskar lägenheter.
   
   
4. Medborgarservice kommer för att presentera sitt uppdrag.
   Från kommunens medborgarservice kommer enhetschef Helena Liljerehn
   och samordnare för finskt förvaltningsområde/kommunvägledare Nina Nurmesniemi:
   Sandvikens kommun är finskt förvaltningsområde. Vi har tvåspråkig
   förskoleavdelning, modersmålsundervisning i skolan, äldreomsorg på en
   avdelning på Kremlan. Den är tvåspråkig eller om det bara bor
   finskspråkiga där så blir det endast finskspråkig. Det finns också finsktalande på andra boenden samt även stöd av språkkort om det inte finns finsktalande personal.
   Det finns en finsk förening som håller till på Valhalla. Det finns också träffar varannan onsdag som just startat på Kremlans äldreboende för alla
   sverigefinnar. Kommunen ordnar också andra aktiviteter inom finskt
   förvaltningsområde: 6 december firas Finlands självständighetsdag på
   Kulturcentrum. Valborgsfirande firas också på Kulturcentrum.
   Rådet får också en genomgång gällande den breda variation av ärenden och arbetsuppgifter som hanteras av medborgarservice. Rådet får en genomgång av hela medborgarservice utvecklingsresa samt vilka steg man tar för att följa med i utvecklingen framåt.
   
   
5. Gällande omsorg
   På mötet deltar från omsorgsförvaltningen verksamhetsutvecklare Sara
   Tysklind som nu kommer att vara en återkommande del som tjänsteman
   tillhörande rådet. Sara påminner om nästkommande Spridningsseminuarium i Liv till åren som blir 18 november.
   
   
6. Utvärdering av rådet
   Utredare Helena Bäckström från kommunledningskontoret deltar vid mötet
   då rådet ska genomföra utvärdering.
   På februarisammanträdet i rådet så valdes när och på vilket sätt
   utvärderingen skulle göras.
   Utvärdering görs på mötet och biläggs protokollet.
   Rådet kommer att utvärdera varje år på årets sista möte.
   
   
7. Frågor som är pågående sedan tidigare
   Användning av BJ-Arena – från maj till augusti
   Av samtlig bokningsbar tid har 50 % bokats för skolidrott.
   Seniorernas hus.
   Kultur- och fritid kommer att bjuda in till ett husmöte och Per-Ola i
   egenskap av ordförande för rådet kommer att delta. Husmötet kommer
   behandla vad man vill och kommer göra med Valhalla som ett seniorernas
   hus.
   Belysning och stol till fotvård.
   Rådet har tidigare framfört att man upplever dålig belysning och stol på vissa boenden, t ex Ovansjögården. Sara Tysklind har tagit kontakt med
   enhetschef:
   Omsorgen har inte någon skyldighet att tillhandahålla fotvård och frisör och får inte förespråka särskilda näringsidkare utan det behöver vara på initiativ av den som ska boka tjänsten. Ovansjögården har nu ett rum att vara i om man bokat in fortvård.
   Vad behövs för att en avloppsbrunn ska vara godkänd?
   Rådet har önskat att en fråga ställs till VGS gällande om det går att få
   specificerat vad som behövs för att en avloppsbrunn ska vara godkänd. Detta går enligt uppgift att få i Dalarna.
   Svar från Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning:
   En godkänd avloppsbrunn är en del av en avloppsanläggning som uppfyller de krav som ställs enligt miljöbalken och lokala riktlinjer. Den ska vara utformad så att den fungerar på ett säkert sätt för både människors hälsa och miljön.
   Det finns olika typer av avloppsbrunnar beroende på vilken typ av
   avloppsvatten som ska tas om hand, hur många personer som använder
   anläggningen och om det är ett permanentboende eller ett fritidshus.Vanliga typer av godkända avloppsbrunnar:
   1. Sluten tank för klosettvatten (WC)
   • Används ofta vid fritidshus.
   • Samlar upp toalettavfallet i en tät behållare som töms
   regelbundet.
   • Kräver tillstånd från kommunen.
   2. Trekammarbrunn för WC och BDT (bad, disk, tvätt)
   • En vanlig lösning för ett hushåll.
   • Minsta volym är 2 kubikmeter för ett hushåll.
   • Om man tillsätter fällningskemikalier för fosforrening,
   krävs en större volym – minst 3 kubikmeter.
   • Volymen måste anpassas om flera hushåll är anslutna.
   3. Tvåkammarbrunn för BDT-vatten
   • Används när endast bad-, disk- och tvättvatten ska renas.
   • Kräver mindre volym än trekammarbrunn.
   • Kan kombineras med exempelvis infiltration eller markbädd
   för vidare rening.
   Viktigt att tänka på:
   Slamavskiljare ska motsvara kraven i Svensk Standard SS-EN 12566-1. I
   vardagsspråk kan man uttrycka det som att standarden ställer krav på att
   slamavskiljaren ska:
   • Vara tät – inget får läcka ut i marken.
   • Ha tillräcklig hållfasthet – den ska tåla belastning från jord och
   vatten.
   • Ha rätt storlek och form – så att slammet hinner sjunka till botten och
   vattnet rinner vidare.
   • Ha god avskiljningsförmåga – testas med plastkulor som simulerar
   partiklar i avloppsvatten.
   • Vara CE-märkt – vilket visar att den uppfyller kraven i standarden.
   Mer information om standarden finns publicerad på
   Tilloppsledningar slamavskiljare fördelningsbrunnar, faktablad 3 - Publikationer - Data, kartor och rapporter - Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
   En avloppsbrunn är inte godkänd i sig själv, utan bedöms som en del av
   hela avloppslösningen.
   • Det görs en bedömning utifrån platsens förutsättningar, antal
   användare och miljörisker.
   • Det krävs tillstånd eller anmälan till kommunen innan en
   avloppsanläggning får byggas eller ändras.
   Närmare än så här har vi svårt att specificera vad som gäller eftersom
   förutsättningarna på fastigheter kan variera mycket.
   Soprum i Österfärnebo
   Tekniska kontoret har tagit över hanteringen från Sandvikenhus. Man
   funderar varför det inte längre går att slänga sopor som man gjort förut –
   locken är för tunga. Teknisk chef meddelar att det nu byggs ett modernt
   miljöhus i stället för att en vaktmästare ska behöva gå från ett sopkärl till ett sophus.
   
   
8. Aktuella frågor inkomna till mötet från
   pensionärsorganisationerna
   Gällande bostadsanpassning
   Fråga till KPR från en medlem;
   Om en kommunmedborgare har behov av fysisk anpassning av sin bostad typ en ramp ska ansökan skickas till VGS. Med ansökan ska bifogas ett
   godkännande av åtgärden från den som äger bostaden. Detta är en
   tidskrävande och tung process för den som inte är van vid kommunal
   byråkrati.
   Bättre vore om VGS handläggaren själv tar kontakt med hyresvärden, (som i nio fall av tio är Sandvikenhus) och hör om det är OK med bostadsanpassningen.
   Bättre samordning mellan förvaltning och kommunalt bolag med andra ord
   Önskar höra om KPR kan agera i saken.
   Förvaltningschef för VGS har fått frågan och de kommer gärna i frågan till
   första mötet 2026 för då hinner de samråda med omsorgsförvaltningen i
   frågan.
   Önskemål om lägenheter i tidigare Lingonbackens förskola
   När ska den göras om till lägenheter? Nu betalas det pengar till Patron
   Uhrs förening. Lägenheter behövs där.
   Teknisk chef meddelar att man har försökt sälja fastigheten via mäklare utan resultat.
   Fråga om hyror på särskilt boende
   Angående hyror på särskilt boende i kommunen
   Det är dyrt att bo på äldreboende i Sverige. Enligt SPF Seniorernas nya
   rapport är hyrorna på äldreboenden i landet i genomsnitt 20 procent högre
   än i motsvarande små hyresrätter. I vår kommun har en lägenhet i särskilt
   boende i genomsnitt en hyra som är 33,1 procent högre än för en
   motsvarande liten hyresrätt.
   För den som har behov av ett särskilt boende är det viktigt med tydlig
   information så det går att förstå vad man betalar för och varför. Vi
   konstaterar också att många har mindre kvar att leva på än
   Konsumentverkets fastställda belopp på skäliga levnadskostnader, när
   kostnaderna för det särskilda boendet är betalt.
   Av denna anledning vill vi ha svar på följande frågor på nästa KPR
   Svar från omsorgsförvaltningen på frågorna redovisas under respektive
   fråga: - - -
   I vår kommun är en lägenhet i särskilt boende igenomsnitt 33,1
   procent högre än för en motsvarande liten hyresrätt. Vad beror den
   skillnaden på?
   Svar: Den av omsorgsnämnden beslutade hyresmodell har en så
   kallad utjämning som innebär att hyran till viss del jämnas ut mellan
   äldre fastighet och nyproduktion. Hyran har två delar, ett pris per
   kvadratmeter som för äldre- och demensboenden även innebär ett
   tillägg med fem kvadratmeter för del av gemensamma utrymmen
   samt en del så kallad standardjustering. Kvadratmeterpriset höjs i
   enlighet med allmännyttans höjningar. Standardjusteringen höjs i
   enlighet med konsumentprisindex.
   På vilket sätt ger kommunen information om hyror och övriga
   kostnader kopplade till äldreboende och är det tydligt vad man
   betalar för och på vilka grunder?
   Svar: Biståndshandläggare och boendesamordnare ger information
   när bifall ges till särskilt boende och lägenhet anvisas.
   Avgiftshandläggare skickar ut avgiftsbeslut där det redovisas vad
   man betalar för inklusive de avgifter som grundar sig på inkomst.
   Har kommunen ett lägsta belopp som den äldre garanteras ha kvar
   efter att samtliga kostnader kopplade till äldreboendet (hyra, mat,
   omsorg) är betalda? Hur står sig det beloppet mot Konsumentverkets
   rekommendation på 5 000 kronor kvar per månad?
   Svar: Regeringen fastställer årligen ett minimibelopp som är i år är
   7 298 kr. Minimibeloppet ska täcka normala levnadskostnader tex
   matkostnader, hälso-sjukvård, klädinköp. Minimibeloppet och faktisk
   bostadskostnad ska förbehållas vid fastställande av avgift från
   omsorgsförvaltningen.
   Minimibeloppet är på äldre-och demensboende 7 298 kr (för
   ensamstående över 65 år). 7 247 kr är minimibeloppet i ordinärt
   boende (för ensamstående över 65 år). Det är inte ett belopp du
   garanteras ha kvar när avgifter är betalda. Det är ett belopp som tas
   med i avgiftsberäkningen för att omsorgsförvaltningen inte ska ta ut
   för hög avgift för omsorg. Minimibeloppet ska, som vi skrev, täcka
   bla matkostnader.
   
   Sen är det alltid avgiftsutrymmet som styr. Du kan max betala 2 642
   kr i omsorgsavgift (år 2025) men har du ett lägren avgiftsutrymme,
   ex 755 kr, är det vad du betalar i omsorgsavgift.
   Så beräknas din avgift för vård och omsorg - Sandvikens kommun Länk till annan webbplats.
   
   
9. Årsplan
   Beredning Möte (Tid om inget annat anges: KPR 9-12 – KFR 13-16)
   20 januari 15:00-16:00 13 februari
   8 april 15:00-16:00 22 april
   14 augusti 13:15-14:15 2 september
   21 oktober 13:15-14:15 6 november
   
   
10. Övriga frågor samt att lyfta till kommande möten
    Fråga gällande möjligheter att koppla upp föreläsare på länk till ett möte
    under våren att be föreståndaren för ett av Sveriges bästa äldreboenden
    berätta för oss hur dom jobbar. Det är Socialstyrelsen som granskat och
    betygsatt SÄBO över hela landet och detta är bland dom 3 bästa.
    
    Rådet finner detta intressant till våren 2026.
    
    Signering
    Följande parter har signerat detta dokument
    Namn: PER-OLA GRÖNBERG
    Datum: 2025-11-18
    
    Namn: HANS LUNDGREN
    Datum: 2025-11-26
    
    Namn: Anna Svedlund
    Datum: 2025-11-18