A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Gemenskap & aktiviteter

PROpensionären: Guide - Så släktforskar du på nätet

Bild på gamla foton, en klocka. Artikel om att släktforska. Så lär du dig att släktforska på nätet.

Det har alltid varit roligt att släktforska, och det har aldrig varit enklare att göra det än nu. Du som har tillgång till en dator kommer åt ­kyrkböckerna direkt. Här visar Cecilia Sandbring, redaktör på tidningen Släkthistoria, hur du gör.

2019-04-11 Är du nyfiken på din släkt och ditt ursprung? Att släkt­forska är en fantastiskt spännande hobby. Förr behövde man fara runt mellan pastorsexpeditioner och olika arkiv, men nu kan du som har en dator sitta bekvämt hemma och nå det du behöver. Eller låna en dator på ­biblioteket.

Ladda ned och skriv ut Släktforskar-guiden steg för steg här

För att börja släktforska behöver du tillgång till kyrkböcker, och nuförtiden kommer man alltså åt dem från sin egen dator. Det finns flera olika aktörer på marknaden som har digitaliserade kyrkböcker (se faktaruta). De finns också tillgängliga via många biblioteks datorer och på landsarkiven. 

Mycket finns att hämta i kyrkböckerna 

Det var prästens uppgift att uppdatera kyrkböckerna. En gång om året besökte han församlingsborna för att bedöma deras kristendomskunskap och läskunnighet. I husförhörslängden skrev han in vilka som var närvarande och betygsatte deras kunskaper.  

Prästen noterade också vilka barn som fötts och vilka personer som dött under året, vilka som gift sig och vilka som ­flyttat. 

Allt detta antecknades noggrant i husförhörslängden och de andra kyrkböckerna. Det är med hjälp av dessa böcker man börjar sin släktforskning. I slutet av 1800-talet upphörde husförhören och böckerna bytte då namn till församlingsböcker. 

Välj en person född före 1949 

Bestäm vilken person du vill starta med. Det måste vara någon som är född före 1949 –  det finns nämligen en sekretessgräns på 70 år.

Du bör också veta när, och i vilken församling, personen är född. Socken och församling är samma sak.

Oavsett vilken tjänst du använder för att komma åt kyrkböckerna på internet, börjar du med att leta fram rätt församling. I församlingen finns namnen på alla kyrkböckerna där. De vanligaste kyrkböckerna är:

A Husförhörslängder/

     församlingsböcker

B In- och utflyttningslängder

C Födelse- och dopböcker

E Lysnings- och vigselböcker

F Död- och begravningsböcker

När du är i rätt församling klickar du på den födelsebok som innehåller födelse­årtalet för den person du letar efter (se exemplet härintill). I födelseboken får du namnet på barnet och föräldrarna – och antingen adressen eller en sidhänvisning till husförhörslängden.

Gå sedan till rätt årtal (samma år som barnet föddes)i husförhörslängden, och leta upp familjen där. Här ser du föräldrarnas födelsedatum och deras födelseförsamling. Även äldre syskon finns med. 

Välj om du vill söka vidare på modern eller fadern, och gå till dennes födelseförsamling. Där letar du upp den födelsebok som innehåller rätt årtal, precis som du gjorde nyss. När du hittar födelsenotisen får du uppgift om adress eller sida i husförhörslängden. Där hittar du familjen.

Sedan kan du gå vidare på samma sätt bakåt i tiden, och släktleden.

När en person flyttade till eller från en ny församling skrevs den in i in- och utflyttningslängderna, det finns också en notering i husförhörslängden. Pigor och drängar flyttade nästan varje år. Man kan följa en person framåt eller bakåt i tiden genom husförhörslängder och flyttböcker. 

Om du läser i husförhörslängden att någon flyttat till en ny församling kan du hitta den personen i utflyttningslängden, med en ­notering om vart personen flyttat. Då letar du upp personen i nya församlingens inflyttningslängd, och får en hänvisning till adress eller sidnummer i husförhörslängden.

Så lär du dig mer 

Det är så här man gör för att leta sig bakåt, generation för generation. Om anteckningarna är otydliga eller om viktiga uppgifter saknas kan det bli problem, men med lite list och tålamod går det att lösa det mesta. 

Det är viktigt att anteckna allt man hittar strukturerat, för att hålla reda på alla namn och årtal. Enklast är att fylla i sina uppgifterna i ett släktträd. Ett släktträd som utgår från en person och visar släktingarna bakåt kallas antavla. Som nybörjare räcker det bra med en antavla utskriven på papper. När du hittar mer finns det flera olika nätbaserade släktforskarprogram att välja på för att dokumentera din forskning.

Här intill ser du ett exempel på hur det kan gå till att börja släktforska. Om du tycker det verkar roligt, och vill lära dig mer kan du gå med i en lokal släktforskarförening och anmäla dig till en kurs i släktforskning. Eller läsa mer i någon tidning, till exempel Släkthistoria.

Det pågår även släktforskning i många av Sveriges 1 250 PRO-föreningar. Kolla gärna med din lokala förening. PRO:s Folkhögskola har också kurser i släktforskning. Mer info här: profolkhogskola.se, eller 0291-212 20. 

Text: Cecilia Sandbring 
Foto: Arkiv digital, privat
PROpensionären nr 2, 2019.


Några sajter med digitala kyrkböcker

Amerikanska Ancestry är störst och israeliska MyHeritage tvåa. Störst på svenskt material är Arkiv Digital. Både svenska Riksarkivets digitala forskarsal och amerikanska mormonkyrkans Family­search är gratis att forska i. 

De andra aktörernas tjänster kan man prova gratis 1-2 veckor, därefter kostar de mellan 1 700 och 3 000 kr/år.

Flera av aktörerna har sökbara register för en del av sitt material. Arkiv Digital är de som kommit längst, och har indexerade husförhörslängder/församlingsböcker för 1860–1947 och register över Sveriges befolkning för åren 1950, 1960, 1975 och 1985. 

Då behöver man inte veta både för- och efternamn, födelsedata och födelseförsamling för att hitta en person, utan det kan räcka att söka på någon av parametrarna. Man får då en lista på alla som passar in på sökningen. Det är en bra hjälp på vägen innan man själv dyker in i kyrkböckerna.

Ancestry.se 

Arkivdigital.se 

MyHeritage.se 

Riksarkivet.se

Familysearch.org

Se upp för fallgropar! Det kan finnas barn med samma namn som är födda samma dag, så se till att det verkligen är rätt person du hittar. 

På nätet finns många publika släktträd, som kan innehålla uppgifter om vad som verkar vara dina anfäder, och det kan vara frestande att ta delar av dem till sin egen forskning. Men det kan finnas många fel i dem, så lägg aldrig till namn och födelsedatum som du inte själv kunnat verifiera.


Förbered dig inför släktforskningen

Kyrkböckerna finns kvar, så det brådskar inte att söka i dem. Men vänta inte med att prata med äldre släktingar – och samla på så sätt in fakta och släktberättelser.

Hårdfakta om födelseår och liknande finns ofta i arkiven, däremot inte uppgifter av typen: Hur var egentligen gammelmorfar till humöret, snäll eller vresig? Var han lång eller kort? Vad hade han för intressen?

Kanske finns det också brev, dagböcker, tidningsurklipp, fotoalbum eller andra dokument sparade. Försök ta reda på vilka personerna är på gamla släktfotografier. 


DNA-test som ett komplement

Runt 50 000 svenskar har gjort ett DNA-test, på sig själva eller någon släkting, för att upptäcka sina rötter, de flesta av dem via Familytreedna.com. Men om du inte släktforskat lite innan får du inte så stor nytta av testet. Vitsen är att hitta nya personer man är släkt med och försöka utröna släktskapet – och då behöver man ett släktträd.


Tidningen som lär dig släktforska!

Mer om släktforskning kan du läsa i tidningen Släkthistoria! Den utkommer varje månad och du hittar ett förmånligt prenumerationserbjudande på hemsidan:
www.slakthistoria.se

I Släkthistoria får du tipsen som gör jakten på dina rötter enklare och roligare. Varje nummer innehåller också artiklar om livet i Sverige förr i tiden, kända personers släktträd och läsarnas egna släkthistorier.

 

Dela den här artikeln:

Vi använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen av vår hemsida.