A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Gemenskap & aktiviteter

PROpensionären: Därför ökar bedrägerierna mot äldre

Antalet bedrägerier mot äldre ökar. Den som utsatts lider ofta av oro och skam efteråt – men har trots det inte automatisk rätt till särskild ersättning för känslan av kränkning. Det kan dock bli ändring på det, frågan avgörs av Högsta domstolen.

2018-12-11 Bedrägerierna mot äldre har ökat med runt 90 procent på ett år, visar polisens statistik. Förklaringen är en trend med telefonbedrägerier (se separat text), där förövarna lurar sig hela vägen in i sina offers internetbanker, så kallad vishing. Väl inne kan bedragarna tömma såväl löne- som sparkonto.

Läs även polisens tips för att undvika bedrägerier

Advokaten Ingemar Gross, verksam vid byrån Eriksson & Bengtsson i Alingsås, har delvis specialiserat sig på att som målsägarbiträde föra äldre brottsoffers talan i domstol. Han vittnar om att han ofta möter personer som känner skam över vad de har råkat ut för.

– De kanske inte ens har talat om för sina barn vad de har varit utsatta för, och så ska de plötsligt berätta om det i en rättssal.

Det kan vara ett slags upprättelse när en gärningsman döms. Men detta, och ekonomisk kompensation för det som bedragaren har lurat till sig, borde inte vara allt ett äldre offer för bedrägeri har att räkna med i domstolen, tycker Ingemar Gross. Det vore rimligt om det dessutom utgick en särskild ersättning för själva kränkningen i att ha blivit bedragen.

– Den förlorade tilliten till andra människor och otryggheten det för med sig är en i sammanhanget stor förlust och det är just den som är traumatiserande, säger Ingemar Gross.

Faktaruta om bedrägerier 

I början av oktober i år kom Hovrätten för Västra Sverige med sin dom mot ”den falske takläggaren”, en 29-årig norrman som påstått för villaägare – den äldsta född 1925, den yngsta 1940 – att han på håll kunnat notera fel på deras tak och erbjudit sig att åtgärda felet. 

Men för att göra arbetet måste han först få en summa pengar för att kunna köpa material och hyra en byggnadsställning. Med pengarna i hand har han sedan förstås försvunnit.

Den falske takläggaren dömdes till fängelse i två år och villaägarna fick tillbaka pengarna de förlorat. 

Däremot avslog rätten målsägarbiträdets, alltså advokat Ingemar Gross, yrkande om att villaägarna även skulle få rätt till kränkningsersättning.

”Många målsäganden upplever känslan av att ha blivit lurad som särskilt traumatiserande”, skrev han i en ansökan om prövningstillstånd där han upprepade yrkandet om kränkningsersättning. 

Ansökan om prövningstillståndet skickades till Högsta domstolen, HD, i slutet av oktober. Vid PROpensionärens pressläggning hade ännu inget beslut fattats. 

Som stöd för sitt argument framhöll Ingemar Gross att en annan hovrätt, Göta hovrätt i Jönköping, i somras beviljat kränkningsersättning på 7 000 kronor per person som drabbats av den så kallade barnbarnsligan.

Barnbarnsligan ringde upp äldre personer och utgav sig för att vara yngre släktingar och att de var i akut penningknipa.

”Med hänsyn till att bedrägerierna riktats mot äldre människor i 85-90 års ålder, som är en utsatt grupp vad avser förmåga att motstå angrepp mot sin person och frid, har tingsrätten funnit att de är berättigade till, förutom ersättning för förlorade kontanter, även kränkningsersättning för att kompensera känslor som bedrägerierna framkallat hos målsägandena som rädsla, förnedring och skam”, skrev Göta hovrätt i sitt beslut.

Offren för den falske takläggaren är i samma ålder som offren för barnbarnsligan, och Ingemar Gross hoppas att HD därför beslutar att även de ska få kränkningsersättning.

Det skulle i så fall gynna alla som råkar ut för liknande händelser, eftersom HD:s beslut är prejudicerande.

Förutom det ekonomiska värdet på ersättningen finns det en mer principiell poäng med den, tycker Ingemar Gross.

– Det är ett viktigt erkännande av att de faktiskt har blivit utsatta för kränkning, säger han.

 

Även polisen märker att de som blivit lurade ofta mår dåligt efteråt.

– Då försöker man säga att det inte är offrens fel, att de har utsatts för professionella bedragare och att det kan hända vem som helst. Men det är vanligt att människor istället ser sin egen skuld och anklagar sig själva för att vara dumma. Och så tror många att de är ensamma, att det bara drabbar dem, säger poliskommissarie Håkan Carlsson. 

Han leder en grupp inom polisen som bekämpar organiserade brott mot äldre, CIRCA-gruppen. Gruppen är baserad i Göteborg och Vårgårda men har nationellt ansvar. Enligt Håkan Carlsson har han och kollegerna kännedom om 30-40 ligor som har begått olika former av bedrägeribrott riktade mot äldre. För närvarande pågår sju förundersökningar.

Under de tre år han har jobbat med gruppen är det framför allt ”den falske läkaren” som har stannat kvar hos honom.

– Det fallet är det absolut värsta som jag och gruppen har varit med om.

Den falske läkaren, född 1971, ringde upp personer som ofta var äldre än 80 år (den äldsta var 100). På ett förtroendeingivande sätt uppgav han exempelvis att det kommit provsvar som inte alls såg bra ut, men att det fanns en möjlighet att få testa ett nytt läkemedel – som varierade beroende på brottsupplägg men kunde kosta flera hundratusentals kronor.

– Under utredningsarbetet anträffade mina utredare äldre som inte hade gjort anmälan och som gick i skräck över det här beskedet. De väntade fortfarande på att läkaren skulle höra av sig om medicinen, säger Håkan Carlsson.

Under loppet av 15 månader tog polisen emot 615 anmälningar mot den falske läkaren och tidigare i år dömdes han i hovrätten till 6 års fängelse.

I domstol omfattade ärendet endast ett 70-tal målsägare – vilket också är många – och alla hade de advokaten Ingemar Gross som biträde. 

– Det var en tragisk upplevelse för alla. Särskilt för dem som fick en dia­gnos på telefon, många av dem fick dödsångest, säger han.

Offren för den falske läkaren blev ersatta för kränkningen som bedrägeriet innebar.

Högsta Domstolens väntade beslut kommer att avgöra om sådant lidande alltid ska berättiga till särskild ersättning. 

 

 

 

Telefonbedrägerier får statistiken att rusa

Antalet bedrägerier där någon blir uppringd och luras att lämna 

ut Bank-id eller koder så att bedragaren kan stjäla pengar via internet har ökat dramatiskt under det senaste året, och av de drabbade är 70 procent över 70 år.

Du blir uppringd av en person som säger sig jobba för din bank och har något mycket viktigt på hjärtat. Det är bråttom, just i denna stund äger ett dataintrång rum som du kan hjälpa till att förhindra, bara du skyndar dig och följer instruktionerna. Annars är risken stor att dina konton töms.

Vill det sig illa så är det exakt detta som händer – men inte på det sätt som personen i telefonen försöker påskina.

Fortsättningen av samtalet går ut på att förmå dig att ge tillträde till din internetbank och ditt bank-id, för att personen i andra änden av luren ska kunna ta dina pengar.

Charlotta Mauritzon, brottsförebyggare hos polisen, rekommenderar en sunt skeptisk och sval hållning om någon ringer från banken och ber om hjälp. 

– Kom ihåg att banken aldrig behöver din assistans för att rädda undan pengar.

Hennes viktigast råd är enkelt:

– Lägg på.

Alla följer inte det rådet – antalet sådana här bedrägerier har ökat dramatiskt under det senaste året och av de drabbade är 70 procent över 70 år.

Från förra hösten har runt 4 000 polisanmälningar gjorts och bara under augusti och september i år lyckades bedragare lura till sig nästan 70 miljoner kronor, enligt uppgifter från polisens nationella bedrägericenter.

Om ett bedrägeri leder till rättegång kan den som drabbats få ekonomisk ersättning, men alla anmälningar leder inte dit. 

Utsikterna till att banken ska ersätta pengar som försvunnit hänger då på hur den drabbade har agerat. Allmänna reklamationsnämnden, ARN, har hanterat tvister mellan lurade bankkunder och deras banker och fattat beslut som nu är vägledande. 

I korta drag innebär det att:

Den som luras att öppna sitt bankkonto med mobilt bank-id betraktas som grovt oaktsam, måste betala en självrisk på 12 000 kronor men får tillbaka resterande belopp.

Den som har lämnat ifrån sig säkerhetskoder till sin bankdosa anses ha agerat särskilt klandervärt, vilket är en strängare bedömning som innebär att bankkunden blir helt utan ersättning. ARN har dock gjort undantag från detta för en kvinna, bland annat med hänvisning till att hon var över 80 år gammal. 

Poliskommissarie Håkan Carlsson, som leder polisens särskilda grupp för brott mot äldre, säger att den som möter brottslingar som ägnar sig åt dessa bedrägerier sällan behöver oroa sig  för att de ska vara våldsbenägna eller hotfulla.

– Nej, de vill ha tid på sig att till exempel tömma ett bankkort, och det får de inte om deras offer börjar skrika. De brukar tvärtom vara oerhört trevliga.

Hur bedömer du äldres beredskap för risken att utsättas för bedrägerier?

– Jag tycker att bankerna har ett stort ansvar för att hjälpa dem. De kan inte bara dela ut en bankdosa till kunden, och säga att man inte får lämna ut koden. Istället borde de kanske informera om att banken aldrig kommer att höra av sig, och inte polisen heller, utan att alla som frågar efter koden och vill att du ska logga in är bedragare.

Det låter som att du inte anser att bankerna tar sitt ansvar fullt ut?

– Nej, det tycker jag inte att de gör, de kan göra mer för att skydda sina kunder, säger poliskommissarie Håkan Carlsson. 

Text: Thord Eriksson

PROpensionären nr 9, 2018.

Dela den här artikeln:

Vi använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen av vår hemsida.