A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Gemenskap & aktiviteter

PROpensionären: Broddar och fixartjänster - så ser det ut i din kommun

PROpensionärens undersökning visar att fixartjänster fortfarande saknas i en fjärdedel av landets kommuner. PROpensionärens undersökning visar att fixartjänster fortfarande saknas i en fjärdedel av landets kommuner.

Tre av fyra svenska kommuner erbjuder fixartjänster där äldre gratis eller mot en mindre avgift kan få hjälp att utföra enklare arbete i hemmet. Det visar PROpensionärens enkätundersökning som skickats till landets samtliga 290 kommuner och besvarats av 224 av dessa.

2018-11-13 Is på trottoarerna och julpynt att hänga upp hemma – på vintern ökar risken att ramla både ute och inne. PROpensionären har undersökt hur vanligt det är med kommunala fixartjänster och gratis broddar för äldre, två åtgärder som kan minska fallrisken. Resultatet visar att kommunernas ambitionsnivå varierar.

Fixartjänsten kan handla om att sätta upp gardiner, byta batterier i brandvarnare eller bära upp saker på vinden. Kommunernas villkor varierar när det gäller i hur stor omfattning det går att använda tjänsten, och om den är gratis eller om en avgift tas ut. Däremot är ett genomgående villkor att inga tjänster utförs som kräver fackmannakompetens eller innebär att privata hantverkare utsätts för konkurrens.

Listan: Här finns broddar och här erbjuds inte fixartjänster

Det finns många fallolyckor att förbygga. Det är den olyckstyp som leder till flest dödsfall – i snitt tre per dag. Varje år skadas närmare 70 000 personer så illa efter att ha ramlat, att de måste läggas in på sjukhus.

Och äldre drabbas värst – av alla som hamnar på sjukhus efter en fall-olycka har 7 av 10 passerat 65.

– Det är klart att den här tjänsten har betydelse. Varje höftfraktur som vi kan undvika gör fixartjänsten värd att satsa på. Förutom lidandet för patienten innebär det en besparing för samhället på 300 000–500 000 kronor för varje fraktur, pengar som kan användas på bättre sätt i vården.

Det säger Kristina Nordmark, verksamhetsutvecklare inom äldreomsorgen i Skellefteå där kommunen sedan några år bedriver ett långsiktigt arbete för att minska antalet fallolyckor.

– Frågan är otroligt komplex, det är så mycket som skapar risk för att ramla; att man tar läkemedel som gör att man blir yr, att man inte äter bra och näringsriktig mat eller att man har försämrad balans av något skäl, till exempel låg muskelstyrka i fotlederna. Det är stort och brett, precis som med trafiken där många parallella åtgärder – mitträcken, airbags, alkotester – tillsammans har gjort att antalet olyckor gått ner, säger Kristina Nordmark.

En del av det förebyggande arbetet i Skellefteå – men långtifrån allt – är knutet till kommunens tjänster ”Fixar-Märta” och ”Fixar-Malte”.

Just Fixar-Malte finns lite varstans i landet, och har fått sitt namn efter Malte Larsson i Höganäs som något år efter millennieskiftet blev landets första kommunala fixare med uppgift att underlätta och trygga vardagslivet för ortens seniorer.

När verksamheten utvärderades av Räddningsverket – idag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – 2007 konstaterades det att antalet höftfrakturer i kommunen kortsiktigt reducerats med åtta per år, och på längre sikt med ungefär fyra per år.

Malte Larsson, originalfixaren i Höganäs, är numera själv pensionär. Kommunens nya Malte sedan ett par år heter egentligen Per-Erik Persson. 

Tjänsten fungerar ypperligt, tycker Leif Olsson, ordförande i Höganäs PRO-förening.

– Vi har bara bra erfarenheter. Det är en trygghet att veta att man inte behöver sätta upp tavlan eller gardinen själv, säger han.

Med tanke på att äldre förväntas klara av att bo kvar hemma allt längre är det rimligt att kommuner tillhandahåller fixartjänster, anser Leif Olsson. 

Det händer att PRO-föreningar i andra delar av landet hör av sig till föreningen i Höganäs för att få tips om hur de ska argumentera för att motsvarande tjänst ska införas i deras kommuner.

– Vi har sagt att man verkligen ska gå in för att trycka på. Tjänsten borde var en naturlig del för alla äldre, tycker Leif Olsson.

För sju år sedan gjorde den statliga innovationsmyndigheten Vinnova en kartläggning av utbredningen av fixartjänster och kom fram till att sådana fanns i 191 orter, vilket motsvarade 66 procent av alla kommuner.

PROpensionärens undersökning antyder att fenomenet har fortsatt att växa – totalt 76 procent av de 224 kommuner som besvarat enkäten har fixartjänster. 

Från enstaka håll kommer dock beskedet att tjänsten kommer att upphöra. I värmländska Forshaga dras fixandet till exempel in till årsskiftet eftersom det har finansierats med pengar ur regeringens satsning på ökad bemanning i äldreomsorgen, ett tillfälligt anslag som upphör efter nyår. 

– Vi hoppas att någon frivilligorganisation ska ta över, säger kommunens vård- och omsorgschef Marita Edlund.

Resurserna läggs istället på andra sätt att förebygga fallolyckor. Som styrketräning – på Forshagas äldreboenden finns gym där alla äldre invånare i kommunen är välkomna att träna – och obligatoriska genomgångar av läkemedel. 

I PROpensionärens enkät ställs även en fråga om huruvida kommunerna delar ut broddar till äldre invånare. Endast 16,5 procent av kommunerna har svarat ja.

En återkommande synpunkt från kommuner som delar ut broddar eller tidigare har gjort det, är att de inte tycks användas i särskilt hög utsträckning. I Karlskrona har kommunen dragit slutsatsen att valet av broddar är individuellt. Istället för att dela ut halkskydd som inte passar alla stimuleras användningen genom att äldre bjuds på en ”broddlunch” om de visar upp ett kvitto från inköp av broddar.

– Det finns två syften med det. Det ena är att premiera inköpet av broddarna. Det andra är att många upplever att det är ensamt och tråkigt att äta ensam. Meningen är att man ska lockas att äta i någon av kommunens matsalar för att hitta kompisar, förklarar Sirpa Hjelm, kvalitetsutvecklare på äldreförvaltningen i Karlskrona.

I en gemensam debattartikel förra hösten uppmanade pensionärsorganisationerna PRO, SPF Seniorerna och SKPF riksdagen att införa en nollvision motsvarande den som på 90-talet antogs kring olyckor i trafiken. 

Ett av organisationernas krav var gratis fixartjänster för att klara av riskfyllda vardagssysslor. 

Ännu har dock ingen nollvision formulerats från politiskt håll. Däremot fick Socialstyrelsen förra hösten ett regeringsuppdrag att i samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL) sprida kunskap till kommuner och landsting om systematiskt arbete för att förebygga fallolyckor. 

Socialstyrelsen har dessutom startat kampanjen ”Balansera mera” där betydelsen av fixartjänster lyfts fram som ett sätt att motverka fall, parallellt med träning, motion, bra matvanor och rätt läkemedel. 

Även inom PRO bedrivs ett förebyggande arbete mot fallskador, bland annat inom projektet ”Bättre att tänka efter före”, något som skildrades i en artikel i förra numret av PROpensionären, nr 7/2018. 

Text: Thord Eriksson.
PROpensionären nr 8, 2018.

Dela den här artikeln:

Vi använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen av vår hemsida.