A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Gemenskap & aktiviteter

PRO och Hyresgästföreningen på SvD debatt: ”Äldre saknar bostäder att flytta till”

Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen och Christina Tallberg, ordförande PRO. Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen och Christina Tallberg, ordförande PRO.

Till följd av bristande tillgänglighet kan många äldre hamna i en ohållbar bostadssituation. Vi saknar en plan för vart de äldre ska flytta, skriver Marie Linder, Hyresgästföreningen, och Christina Tallberg, PRO, på Svenska dagbladets debattsida.

2018-10-01 I dag sammanfaller den internationella hyresgästdagen med FN:s dag för äldre. Bostadssituationen är svår för många i Sverige, särskilt för unga, nyanlända och äldre som vill flytta till en mer tillgänglig bostad. Situationen är ansträngd trots att det byggs fler bostäder nu än tidigare. En åldrande befolkning ställer stora krav på bostadsmarknaden. Ökningen av antalet äldre kommer att fortsätta och till följd av bristande tillgänglighet kan många äldre hamna i en ohållbar bostadssituation. Det råder bostadsbrist i 243 kommuner.

Vad vi saknar är en plan för vart de äldre ska flytta. De flesta äldre saknar nämligen inte en bostad att flytta ifrån, utan en bostad att flytta till. Det är därför vi vill lyfta fram hyresrätten som lösningen på problemen på bostadsmarknaden.

Nära 60 procent av befolkningen i åldern 65–70 år bor i småhus. Efter 80 år fyllda har den andelen minskat till knappt 40 procent och majoriteten bor i flerbostadshus. Anledningen till att många äldre behöver flytta är att deras bostäder är otillgängliga och saknar närhet till samhällsservice och kollektivtrafik. De tillgängliga bostäderna i tätorter ligger i det nyproducerade beståndet men hyresnivåerna gör att dessa inte är ekonomiskt tillgängliga för många pensionärer. Den genomsnittliga hyran för en nyproducerad tvåa är cirka 8 000 kronor per månad, men 10 000 kronor är inte ovanligt. Bara under 2000-talet har hyrorna ökat dubbelt så mycket som inflationen mätt som konsumentprisindex (KPI). Pensionerna har bara följt inflationen.

Snittpensionen är i dag drygt 17 000 kronor före skatt, men för kvinnor är den 14 000 kronor. Hyrorna i nyproducerade bostäder måste bli lägre än i dag om äldre ska kunna lämna sina bostäder. Dessutom är 44 procent av kvinnliga pensionärer ensamstående och ska klara de höga hyran helt på egen hand (över 80 år är det 67 procent). Dessa kvinnor betalar också störst andel av sin disponibla inkomst för bostaden – 41 procent i genomsnitt. Konsekvensen av detta är att hemlösheten bland äldre kvinnor har ökat med 40 procent sedan 2011.

När ett hyreskontrakt ska skrivas genomförs ofta en inkomstprövning och många hyresvärdar, även i allmännyttan, kräver en inkomst på fler gånger hyran. Pensionen må vara lägre än lön men till skillnad från lön riskerar du inte bli av med pensionen vid en lågkonjunktur. Det här måste hyresvärdarna börja ta hänsyn till.

Bostadstillägget kan ge ett tillskott vid pensioner upp till cirka 17 000 kronor, men är inkomstprövat så att den disponibla inkomsten blir knappt 13 000 oavsett storleken på pensionen. Bostadstillägget är inte anpassat till dagens höga nyproduktionshyror utan den högsta bostadskostnad som det går att får ersättning för är 5 600 kronor per månad. Om fler äldre ska kunna efterfråga nybyggda bostäder behöver bostadstillägget höjas till 8 000 kronor och indexeras så att det följer med när bostadskostnaderna ökar.  

Allmännyttan bör ta ett större ansvar för att det finns lägenheter med bra standard, som alla kan ha råd med. Staten behöver också ta ansvar för att lagstiftningen ändras så att nödvändiga renoveringar kan genomföras utan att det blir för dyrt för människor att bo kvar.

Med en både växande och åldrande befolkning måste även byggandet öka. Staten kan ta över delar av risken för investeringen, genom att erbjuda förmånliga lån så att risken för fastighetsägaren sänks, vilket i sin tur möjliggör lägre hyror och att byggandet kan fortsätta också i lågkonjunktur. Det viktiga är att underlätta för äldre att flytta eller bo kvar.

Även om staten bör göra mer så är det kommunerna som har ansvaret för bostadsförsörjningen. Detta ansvar måste kommunerna ta på större allvar. Den demografiska utvecklingen behöver analyseras och kopplas till kommunernas stadsplanering. Utredningen "Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar" (SOU 2018:35) som är ute på remiss skulle, om förslagen blev lagstiftning, ge kommunerna fler verktyg att planera för det framtida behovet.

Äldres bostadssituation är en stor och växande utmaning för hela landet, som den nuvarande bostadsmarknaden hittills har varit oförmögen att anta. Regeringsformen slår fast att det allmänna särskilt ska trygga rätten till bostad. För att trygga att alla människor i praktiken har rätt till bostad har Sverige genom att underteckna den Europeiska sociala stadgan åtagit sig att vidta åtgärder "att göra bostäder ekonomiskt tillgängliga för personer som saknar tillräckliga medel." (Europeisk social stadga (reviderad), artikel 31 – rätt till bostad.) Vi tror dock att det är en utmaning som politiken kan och vill lösa.

Marie Linder
förbundsordförande Hyresgästföreningen
Christina Tallberg
ordförande PRO

Läs hela debattartikel i original på Svenska dagbladets hemsida. 

Dela den här artikeln:

Vi använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen av vår hemsida.