A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

PRO mötte landstingspolitiker

PRO Ångermanland mötte Landstingspolitikerna och diskuterade sjukhusens framtid. 
PRO Ångermanland mötte Landstingspolitikerna och diskuterade sjukhusens framtid.

Det kom att handla en hel del om akutsjukhusens vara eller icke vara när PRO Ångermanland mötte landstingspolitikerna Eva Back och Jan-Olof Häggström i Sollefteå den 7 december. Meningarna var delade om vägval. Stor enighet rådde det däremot kring vikten av att få stopp på andelen stafettläkare i länet.

2016-12-14 Bakgrunden till mötet var en oro bland PRO:s medlemmar som visat sig över planerade förändringar för länets sjukhus. Eva Back, ordförande i landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd och Jan-Olof Häggström vice ordförande i landstingsstyrelsen fanns på plats och inledningsvis presenterades en målbild för hälso- och sjukvårdens inriktning i vårt län. En omställning har startat som kan ta upp till tio år att genomföra och Västernorrland är inte unik, liknande arbete pågår i hela landet.

Hälsocentralen en bas Bas för vården ska länets 33 hälsocentraler bli. De ska få ta ett större vårdansvar för akut vård som inte kräver sjukhusens resurser. Vidare ska det finnas tre sjukhus i länet, i Sollefteå, Örnsköldsvik och Sundsvall, med olika profil. Sollefteå kommer till exempel att ta hand om planerade ortopediska operationer för hela länet. Akutmottagningar ska finnas vid alla tre sjukhus, däremot inte säkert akutkirurgi.

Till framtidsplanerna hör också att se över rutiner, gränsdragningar och regelverk för information mellan kommuner och landsting. De behöver tydliggöras.

Örnsköldsvik om 5 år Inför frågan om hur framtiden ser ut i Örnsköldsvik i ett 5-årigt perspektiv blev svaret från Jan-Olov Häggström att utvecklingen är positiv. Under perioden kommer en stor del av slutenvården att vara överförd till primärvården. Hur det blir med akut kirurgi är inte klart. Besked väntas komma i januari. I länet sker idag 4 akutoperationer/dygn i länet. För att hålla akutkirurgin igång krävs inte bara en kirurg utan ett team på 3-5 olika kompetenser, och kostnaden för dessa bedöms som hög med tanke på andelen akuta operationer.

På frågan om vad länets befolkning har att vänta när det gäller akut omhändertagande var svaret att ambulanser ska nå vårdbehövande till 95 procent inom 35 minuter. Beskedet möttes av protester med tanke på de avstånd som råder i länet. Under mötets gång kom oron kring tillgången på ambulanser upp och politikerna konstaterade att det kan bli nödvändigt att förstärka med ytterligare en ambulans.

BB:s vara eller icke vara En fråga handlade om BB:s vara eller icke vara i Örnsköldsvik. Det visade sig finnas delade meningar bland mötesdeltagare och politiker om behovet av akutkirurgi för att bedriva en förlossningsavdelning. Medan mötesdeltagarna såg en akutkirurgi som en nödvändighet framhöll politikerna att det är gynekologer som har hand om akuta kejsarsnitt, och att det därför inte finns ett direkt samband mellan ett BB och akutkirurgi.

En viktig fråga där politiker och utfrågare var rörande överens handlade om s k stafettläkare. Beskedet var att andelen den 1 januari 2019 ska ha sjunkit från 9-2 procent och kostnaden för dem därmed ha sjunkit betydligt. För att lyckas med detta har 21 landsting gått samman om gemensamma insatser. Insatser ska också göras för befintlig personal när det gäller löner och avtal, men också för AT-läkare som med rätt stöd kan bli kvar på orten.

Dyra sjukresor Sjukresorna var uppe till diskussion, som att många sitter och åker taxi fram och tillbaka till Sundsvall för starroperationer och efterkontroller. Politikerna instämde i att det finns ett jobb att göra kring dessa resor. Bättre organisation och planering måste skapas.

Ett missnöje ventilerades också kring hur landstinget hanterat sin ekonomi med dyra upphandlingar och anställningar. Frågan var också om vad som händer med den tjänsteman som gjort en upphandling långt över sina befogenheter. Svaret är att det inte är en politikerfråga, däremot har de sett till att skapa ett regelverk för att det inte ska ske igen.

Frågor rörde även oro kring andelen vårdplatser som inte räcker till, långa vårdköer och innebörden av det fria vårdvalet. Kan till exempel en hjärtsjuk person som kallat på ambulans få åka till Östersund istället för till Sundsvall om det är närmare? Svaret var att det är ok så länge det gäller dagvård. Ambulanspersonalen avgör i samråd med jourläkare om vad och var vården ska ske.

Förändringsarbetet kring vården i Västernorrlands län har bara börjat. Insatser krävs för att möta en åldrande befolkning och samtidigt minska på kostnaderna. Pusslet är inte lagt, kanske är det snarare frågan om en process än att gå i mål och vara färdig. Klart är i alla fall att den sista december 2018, d v s om bra precis två år, ska det ha genomförts en rad förändringar, och landstinget ha sparat 250 miljoner kronor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dela den här artikeln:

Vi använder cookies för att ge dig den bästa möjliga upplevelsen av vår hemsida.