Någon har en gång sagt att meta med mask är att utnyttja fiskens dumhet, men att flugfiska är att utmana fiskens intelligens. Om det är dumt eller smart att resa hundra mil till någon norrländsk avlägsen ström, betala tusentals kronor för bensin och kanske fjällflyg utan att komma hem med en enda fisk, kanske andra ska avgöra.
Men flugfiskarna själva tycker att de sysslar med den finaste av sysselsättningar; att överlista fisken att hugga på fiskens egna villkor. Naturen får gärna vara vild och vacker, helst med inte alltför upptrampade stigar längs fiskevattnet. Flugfiske är som golf. Förr omgärdad med en aura av snobbism, där inte vem som helst klev upp på greenen med en järnsjua eller svingade ett flugspö i bambu.
Men i dag har flugfisket, precis som golfen, blivit mycket folkligare med alla sorters utövare. Materialen är enklare att använda, priserna är numera helt överkomliga och man behöver inte åka till Lappland för att prova på flugfiske i sjö eller ström. En rad vatten med inplanterad fisk finns numera nära alla större städer.
I dag är Sverige faktiskt det största flugfiskelandet i Europa efter England. Kanske är det för att vi har så många lämpliga vatten, eller så finns det något i flugfiskets svepande fluglina över en fors eller ström som liksom greppar tag i den svenska folksjälen.
Och för den som vill fiska ekologiskt är det helt rätt fiskesätt. En flugfiskare närmar sig oftast naturen försiktigt utan varken båt eller motor. Han eller hon tar oftast inte upp mer fisk än som går att äta under fiskedagen och de har ofta en viss kunskap om biologi, om insekter och livet runt vattendraget. Och många flugfiskare tycker nog att de är lite ädlare än andra sportfiskare som sysslar med trolling eller ismete.
Man kan nästan tala om en sorts karriärstege inom sportfisket. Många har börjat sin bana ”på golvet”, eller snarare på badbryggan, med ett enkelt metspö och flöte. Där skiljs de första agnarna från vetet. De som tröttnade på att meta glasspinnestora abborrar i regn och rusk och de som blev fast där på bryggan och började kasta lystna blickar på ett spinnspö.
Via spinn eller haspel blir nästa nålsöga dörren in till flugfiskets hemliga korridorer. Och de som börjar fiska med fluga går sällan tillbaka till mete eller spinn. De fastnar i flugfisket och börjar kanske till och med binda sina egna fiskeflugor där hemma vid skrivbordet. Breder ut sig med alla möjliga fjädrar och hårbuntar på arbetsbordet för att knåpa ihop egna mönster som de tror stenhårt på. På så sätt kan man lätt få en hobby i hobbyn.
För den otålige med stumma korvfingrar finns snabbare och betydligt lättare alternativ. Det går i dag enkelt att köpa flugor via Internet eller i fiskebutikerna.
Det kan vara en väldig fördel att hänga på någon fiskebekant som har lite erfarenhet eller gå ihop med någon vän som också är intresserad.
Skräms inte bort av alla uttryck och termer eller alla krångelkast som proffsen använder. Flugfiske är inte så komplicerat som det ser ut. Det är själva linan som utgör tyngden och därför kastar man ut betet, flugan, med hjälp av upprepade luftkast tills man uppnått rätt längd.
Man klarar sig bra med endast en enkel utrustning. Det är heller ingen styrkekrävande sport, det mesta går ut på att ha lite teknik och en viss rytmkänsla. Många kvinnor lär sig ofta att kasta med flugspö fortare än männen som kör mer på kraft och envishet istället för lyhördhet och taktkänsla. Faktum är att många framstående flugbindare varit kvinnor, som Margrethe Thomsen i Vessigebro och Alma Nordlund i Hede, dotter till Oscar Fick, som skickligt band de så kallade ”Hedeflugorna” utan stöd av bindstäd. Det finns många historier om hur de mest kända flugmönstren kom till. Laxflugan Chilimps från 1942 lär till exempel ha skapats av tre lite druckna herrar på Hotell Valhalla i Mörrum, bland annat med material från påskfjädrarna på bordet. Flugan skulle likna en räka.
Det man vinner på att fiska med fluga är att kampen med fisken blir roligare och mer spännande. Man har skoj även om fisken inte hugger, man kan vara nöjd med ett bra kast i byig vind. Men det händer ofta att flugfisket är det mest effektiva sättet att fånga fisk på, särskilt när vattnet är kallt och fisken slö. Då passar den långsamt hemtagna flugan perfekt för att väcka fiskens slummer.
Enligt siffror från SCB och organisationen Sportfiskarna är det tre miljoner svenskar som fiskar någon gång per år och av dem är det 400 000 personer som klassar fisket som sitt största fritidsintresse. Enligt Sveriges Sportfiskeföretagare (SeFF) ligger värdet av varje kilo fångad sportfisk på 3 000 kronor, om man ser till allt runt omkring som sportfiskaren måste ha för att fånga den (fiskekort, utrustning, bensin etc). En grov uppskattning är att det i landet finns ungefär 250 000 flugfiskare.
Började redan på 200-talet
• Det finns en lång historik bakom dagens moderna flugfiske. I skrifter har man kunnat läsa om fiske med konstgjorda flugor redan på 200-talet e Kr. Och en bit in på 600-talet fanns det svenska allmogefiskare som fiskade med ”dunkrok” med toppknuten lina i spöet. Fortfarande i dag används vissa flugmönster som beskrevs i abbedissan Dame Juliana Berners bok ”A treatyse of Fysshynge with an angle”, utgiven på 1400-talet.
Det moderna flugfisket togs till Sverige av engelsmännen. Lordar, baroner, adelsmän eller andra framstående och välbärgade personer som hade tid och pengar att lägga på fritidssysselsättningar som jakt och fiske. I slutet av 1800-talet och början på 1900-talet köpte engelska familjer upp arrenden och fiskerätter och byggde hus på svensk mark för att kunna njuta av naturen och fisket här i Skandinavien. I bland annat Jämtland finns det fortfarande kvar jaktvillor och andra fastigheter från den tiden. Engelsmännen lärde svenska jägmästare och godsherrar att hantera flugspön och introducerade dem i den engelska ”läran” om hur man ska fiska och med vad.
Med tiden växte det fram ett svenskt flugfiske som var bättre anpassat till svenska förhållanden med flugor som imiterade vanliga svenska insektstyper, som nattsländor till exempel. I dag fiskas efter många fler fiskarter, inte bara de klassiska som öring, lax, röding och harr utan även en del andra fiskar som gädda, regnbåge och exotiska saltvattensarter som bonefish och tarpoon för de utlandsresenärer som gärna flyger med flugspöet i bagaget till exotiska platser som Mexico, Kuba eller Tobago.
LITEN ORDLISTA
AFTM-klasser
Spön och linor har olika viktklasser för olika typer av fiskar. Den vanligaste klassen är 5–6, då klarar du allt från fjällfiske till fiske i inplanteringssjöar efter öring- regnbåge- och lättare kust- och gäddfiske. Spöet och linan ska ha samma klass för att uppnå bäst balans.
WF- eller DT-lina?
Förr var de dubbeltaperade fluglinorna vanliga (DT-lina), men på senare år har WF-linorna helt tagit över. På en WF-lina ligger tyngden närmare linspetsen och har en tunnare bakdel, den ”skjuter” bättre än en DT-lina.
Flyt- eller sjunk?
Ska du satsa på en lina i början så välj en flytlina, då kan du fiska med allt från torrflugor som flyter till sjunkflugor som ska gå djupare. Om du behöver går det att sätta lite sjunkpasta på tafsen för att komma ner till fisken då den står djupt eller om strömmen är hård.
Flugorna
Fiskeflugor kan imitera insekter eller småfisk, eller bara vara konstruerade för att reta fisken till hugg. Det går att köpa flugor i fiskebutiken eller på Internet, till exempel via www.flugor.se.
Catch and Release
En allt vanligare metod för att säkra återväxten av fisk är att man släpper tillbaka det man fångat. Många vatten har regler för hur många fiskar som får tas och i vilken storlek.
Put and Take-fiske
Utplanterad fisk, oftast ädelfisk som regnbåge, sätts ut i en sjö i fångstfärdig storlek för att sedan fiskas upp. Fiskaren måste lösa fiskekort och brukar få ta max tre fiskar. Put and take-sjöar finns runt om alla större och mindre städer i landet, kolla gärna in mer på www.sportfiskarna.se.
Vadarbyxor
Dagens moderna material har kommit som en befrielse för flugfiskaren, från de tidigare plastvadarna i PVC och svettiga neoprenvadarbrallor till dagens vadarbyxor i material som andas. Titta -närmare i fiskebutiken, de brukar ofta ha prisvärda paket som inkluderar vadarbyxor och kängor.
Är du ett flugfiskeämne?
Du föredrar kvalitet framför kvantitet.
Du föredrar tystnaden i naturen framför motorbuller och bensinångor.
Du tycker om vatten och har inget emot att vada runt i det trots att du lätt blir både törstig och kissnödig av allt porlande.
Du föredrar att fiska framför att rensa och känner inget behov av att kånka hem en massa fisk för att fylla frysen.
Du gillar prylar och att lära dig nya saker och svänger dig gärna med nya termer och fackuttryck.
Text och foto: Nicolas Jändel
Nr 7 -08