A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Ekonomi & pension

Siv fick hjälp med trygg hemgång - så ser det ut i din kommun

Undersköterskan Emmie Johansson var den som hjälpte Siv Olsson att klara vardagssysslorna under  den första tiden hemma. Undersköterskan Emmie Johansson var den som hjälpte Siv Olsson att klara vardagssysslorna under den första tiden hemma.

Efter en vecka på sjukhus fick 85-åriga Siv Olsson hjälp med att åter klara vardagsrutinerna hemma. Hennes hemkommun Ronneby är föregångare när det gäller att göra tiden efter utskrivningen trygg.

2017-01-24 Det hände i våras. Siv Olsson hade slumrat till i fåtöljen hemma i vardagsrummet i centrala Ronneby. Hon vaknade av att det plingade till av ett meddelande i hennes Ipad som låg på bordet ett par meter bort.

– Jag kunde ju ha väntat lite, men jag rusade upp och ramlade i golvet, säger hon. 

På lasarettet i Karlshamn konstaterades att hon hade fått en fraktur. Hon låg kvar i en vecka. Vid vårdplaneringen i samband med utskrivningen bestämde kommunens biståndshandläggare att hon skulle få hjälp av Ronnebys trygg hemgångs-team.

– Man är lite vilse när man har legat på lasarettet. Där blir man uppassad med allting, och när man kommer hem ska man klara sig helt själv igen. Men nu stod det två personer i porten och önskade mig välkommen hem och frågade om det var något jag behövde, säger Siv. 

De som tog emot henne var undersköterskor från kommunens team för trygg hemgång. Siv hade hört talas om dem under vistelsen på lasarettet.

– En bekant sa att det där måste du försöka få när du blir utskriven, för det är fantastiskt. Och jag håller med. 

Det blir ett varmt återseende när Siv och undersköterskan Emmie Johansson möts igen efter drygt ett halvår. 

– Det finns de som tror att de klarar allt när de kommer hem – ”det är inte så farligt med mig!”, säger Emmie som har jobbat i kommunens trygg hemgångs-team sedan det bildades 2012.

Hon vänder sig till Siv:

– Du var lite så att du skulle klara dig själv. Sedan blev du nedstämd för att det inte gick så bra som du hade hoppats. Men på tredje dagen var du med oss igen.

– Med er hjälp gick det jättebra, säger Siv Olsson.

Bakgrunden till att Ronneby 2012 bildade ett trygg hemgångs-team var slutsatsen att det efter en sjukhusvistelse behövs en nivå mellan att klara sig själv i egen bostad och inflyttning på kommunens korttidsboende.

– En biståndshandläggare sa till mig att hon tyckte det var läskigt; att många är så dåliga när de ska hem att hemtjänsten inte klarar av det, säger kommunens äldreomsorgschef Torill Skaar Magnusson.

Teamet har gjort Ronneby kommun till en föregångare. Idag är ”trygg hemgång” och ”Ronneby-modellen” kända begrepp och studiebesöken avlöser varandra – några dagar innan PROpensionären kommer på besök har representanter för Norrtälje kommun varit där.

Det primära syftet med teamet var att trygga äldres återkomst till den egna bostaden. Men insatserna hade en följdeffekt som ingen kalkylerat med: Plötsligt var det inte längre några äldre från Ronneby som blev inlagda på sjukhus igen kort efter att de skrivits ut. 

Värdet av att slippa så kallade undvikbara återinläggningar går inte bara att räkna i höjd livskvalitet för de direkt berörda, utan även i sparade pengar för samhället. Varje dygn på sjukhus som går att undvika innebär en besparing på runt 6 000 kronor, och ett dygn i egen bostad i stället för på korttidsboende ger en besparing på drygt 2 000 kronor. 

Sedan den upptäckten har trygg hemgång följaktligen blivit välkänt och efterhärmat. PROpensionärens kartläggning visar att modellen, och snarlika varianter av den, idag finns eller är på väg att införas i fler än hälften av landets kommuner (se nästa sida).

Men trots de positiva erfarenheterna så har nästan hälften av landets kommuner ännu inte infört trygg hemgång. Från flera av dessa kommer förklaringar som går ut på att trygg hemgångs-team är krångliga att inrätta.

Just den förklaringen avfärdas av Torill Skaar Magnusson. 

– Det här är det enklaste av det enkla.

Flera kommuner som inte har infört trygg hemgångs-team framhåller svårigheten att synka ihop insatserna från olika yrkesgrupper – bl a undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, läkare – samt kommun och landsting. 

Det grundläggande, enligt Magnusson, är att ha förtroende för vad undersköterskor kan göra.

– Man försvårar, fördyrar och krånglar till det om man ska ha in alla kompetenser, säger hon.

Den hjälp som Siv Olsson fick efter att ha kommit hem från lasarettet handlade till att börja med om att förebygga fler olyckor. Emmie Johansson hjälpte till med små förändringar i lägenheten, som att rulla undan mattor och lägga in kilar vid trösklarna för att minska risken att snubbla och göra det lättare att ta sig fram med rullator.
Och så fick Siv hjälp att träna på sådant som tidigare varit enkelt, som att gå i trappor.

Nu, ett drygt halvår senare är Siv återställd, lever som tidigare, går promenader, kör bil – men tar det lugnare när det händer något i Ipaden.

– Det var tryggt att veta att jag hade de här fjorton dagarna med trygg hemgångs-teamet, att kunna känna att jag klarade mig själv igen. 

THORD ERIKSSON
PRO Pensionären

Dela den här artikeln: