A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Ekonomi & pension

Inga nya regler för AP fonderna

I går beslutade pensionsgruppen att dra tillbaka förslaget om nya regler för AP-fonderna. PRO anser att det fanns många bra intentioner i förslaget. - En effektivisering av AP-fonderna hade gett bättre förutsättningar för att AP-fondernas tillgångar skulle öka i värde och bidra till att trygga pensionerna nu och i framtiden, säger Christina Tallberg, ordförande i PRO.

2015-12-11 De fyra pensionärsorganisationerna PRO, RPG, SKPF och SPRF har varit positiva till huvudinriktningen att effektivisera AP-fondernas förvaltning. Det syftet kan uppnås samtidigt som fondernas självständighet bevaras. I ett gemensamt remissyttrande har vi lagt fram förslag som löser problemen många pekat på med otillräckligt beslutsunderlag, ökad politisk styrning och mindre frihet för AP-fonderna att placera.

Vår utgångspunkt har varit AP-fondernas syfte; att på bästa sätt förvalta buffertkapitalet i vårt pensionssystem till lägsta möjliga kostnad. Vi stödjer en modell med färre fonder under förutsättning att detta främjar AP-fondernas syfte. För att ta ställning behövs dock kalkyler för kostnader och intäkter för den föreslagna omorganisationen samt beräkningar av den ekonomiska nettoeffekten av förändringarna.

AP-fondernas tillgångar är gemensamma för alla som har tjänat in, tjänar in och kommer att tjäna in pensionsrätter. Därför bör riksdagen, som representerar dagens och morgondagens pensionärer, vara ägare till buffertkapitalet. Vi har därför sagt nej till en AP-fondsnämnd direkt under regeringen.

AP-fonderna ska vara självständiga och det ska regleras i lag precis som idag. Riksdagens styrning ska vara begränsad till utnämning av styrelse. Styrelsen ska utses utifrån kompetens och meriter och inte för att vara representanter för arbetsmarknadens parter eller andra intressen.

Vi anser att införandet av en s.k. referensportfölj hade kunnat äventyra AP-fondernas självständighet. Kapitalplacering ska styras av strävan efter god avkastning och aktsamhetsprincipen. En referensportfölj medför en risk att AP-fonderna bara följer referensportföljen och att avkastningen blir lägre, särskilt på längre sikt. Vi har därför sagt nej till att AP-fondernas placeringar ska styras av en referensportfölj.

AP-fondernas självständighet hade också hotats av förslaget att 70 procent av fondernas medel ska vara likvida för att betalningar ska kunna göras till Pensionsmyndigheten. Idag motsvarar det ungefär 850 miljarder kronor. Det är osannolikt att så mycket pengar skulle behöva föras över med väldigt kort varsel. Hittills har AP-fonderna betalat ut 50 miljarder kronor till pensionssystemet sedan 2001.

AP-fonderna har tillräcklig kompetens att i samråd med Pensionsmyndigheten själva bestämma hur mycket som behövs i reda pengar. Onödigt hög likviditet kan också bli dyrt eftersom det gör att pengarna inte kan placeras där avkastningen kan förväntas vara bäst.

Pensionsgruppens förslag har goda ambitioner som syftar till att förbättra och effektivisera AP-fonderna. Det hade kunnat genomföras med våra förslag till ändringar. AP-fonderna hade blivit friare, kompetensen högre och förvaltningen effektivare. Förutsättningarna hade blivit bättre för att AP-fondernas tillgångar skulle öka i värde och bidra till att trygga pensionerna nu och i framtiden.

Dela den här artikeln: