A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Gemenskap & aktiviteter

PROpensionären: Här är gänget som rockar!

Ingen spelning utan kaffepaus! Saxofonisten och PROckaren Janne Bergström till höger. Ingen spelning utan kaffepaus! Saxofonisten och PROckaren Janne Bergström till höger.

Nu är den här, pensionärsrocken – eller PROcken som den också kallas. I en före detta förskola i Linköping samlas ett gäng PRO:are varje onsdag för att sjunga och spela rockklassiker från 1960- och 70-talen.

2017-12-13 Ut genom fönstren i den gamla förskolans lokaler i Linköping ekar rocklåten ”Mustang Sally” av Wilson Picket. Det är onsdagseftermiddag och istället för förskolebarnen har nu ABF och PRO sina lokaler här. I dem samlas ett gäng pensionärer en gång i veckan för att sjunga och spela de gamla rockklassikerna. 

Efter ”Mustang Sally” blir det The Animals stora hitlåt ”The house of the rising sun”. Båda låtarna kom på 1960-talet och det är just musiken från den tiden som har en särskilt stor plats i deltagarnas hjärtan. 

– Vi samlas halv två varje onsdagseftermiddag och så kör vi de gamla rocklåtarna fram till klockan fem–sex, beroende på hur mycket vi orkar, berättar Tomas Zandén, som var den som drog igång det hela.

Tomas, som har ett förflutet som lärare och fritidspedagog, berättar att han ville förnya PRO:s verksamhet. 

– Jag tröttnade på att gå på PRO-möten där man dricker kaffe, äter tårta och lyssnar på dragspelsmusik. Jag tänkte att det måste vara fler än jag som vill höra lite annan musik.

 

Tomas gick ut i lokaltidningen och berättade att han ville starta en rockverksamhet för äldre. 

– Villkoret för att få vara med är att man är pensionär. Inga underåriga får vara med, säger han och ler.

Att gensvaret skulle bli så stort som det blev kunde Tomas inte föreställa sig, inte ens i sina vildaste drömmar.

Nu är de mellan 20 och 30 musiker och sångare som samlas en gång i veckan för att sjunga och spela de gamla rockklassikerna. Och att de skulle kalla sig för PROck, Pensionärsrock, var givet. 

– Det är rörigt och flummigt. Men det är precis som det ska vara. Vår generation är uppväxt med röra, konstaterar han. 

 

Musik väcker minnen och känslor. Och kanske är det i ungdomen, som vi upplever de starkaste känslorna. För Tomas, liksom för många andra 40-talister, är det rockmusik som gäller. 

Och det har det varit ända sedan han var ung.

– Föräldrarna tvingade mig att spela piano som privatist. Men jag ville hellre spela gitarr och till slut fick jag en egen gitarr.

Sedan dess har gitarren följt honom. Han berättar att han varit med i olika band under årens lopp. Nu är det proggbandet Tuppenz som gäller.

– Namnet kommer från den spanska frihetssången ”Svarta tupp”, berättar han. 

Tomas betecknar sig som en gammal proggare. Men här är inte alla gamla proggare.  

– Det vi delar är minnet av flydda tider. Och så gillar vi alla rockmusik, säger Thomas.

Han berättar att deltagarna spänner mellan 65 och 80 år i ålder. Och skulle det finnas någon 100-åring som gillar rockmusik får denne gärna komma med. 

– Många av oss är halta och lytta när vi kommer in här. Men när vi drar igång och börjar spela och sjunga, då märks inte det. Då är det bara musiken som gäller. 

 

Ambitionsnivån är att de ska ha kul. Och det har de. Det är mycket skoj och skratt mellan låtarna.

– Det här med rock är jättekul, säger Gullvi Trygg. Hon berättar att hennes man läste om pensionärsrocken i lokaltidningen och tyckte att det skulle vara något för henne.

– Och det har jag inte ångrat. Jag blir så glad av att vara här och sjunga. Det är också väldigt många skickliga musiker som är med. 

 Gullvi berättar att hon spelat bas, i det lärarband hon tidigare var med i.

– Men här är det så duktiga basister, så jag får hålla mig till sången, säger hon och skrattar.  

Alla tjejerna, plus två av killarna, är sångare. De övriga spelar instrument som gitarr, bas och trummor. Många av dem har tidigare varit professionella musiker. Basisten har exempelvis varit med i ett dansband i 18 år. Men för Walle Benderson var det 52 år sedan han var med i bandet Our Music.

– Jag såg artikeln där Tomas sökte musiker och tänkte, varför inte gå med nu när jag är pensionär. Jag spelar komp och jag tycker det går fantastiskt bra, säger han. 

Bandmedlemmarna menar att det är svårt att säga vad musiken ger dem. Men klart är att de får en rejäl känslomässig kick.

 

Tomas berättar att deltagarna tar med sig olika låtar. Var och en har sina favoriter. Det är mycket rock, men också blues.

– Just nu jobbar vi bland annat med ”Knockin’ on heaven’s door” av Bob Dylan och Creedence Clearwater Revivals gamla låt ”Proud Mary”.

Tomas personliga favoritartister från 1960-talet är bland andra Eric Clapton, BB King och Santana.

I somras hade PROck-bandet sitt första uppträdande, på en PRO-fest i Linköping. Och Tomas har också fler planer på att förnya PRO:s verksamhet. 

– Vår 40-talistgeneration har ju alltid varit oppositionella. Kanske får vi igenom lite förändringar nu. Det här är sista chansen, säger han med ett litet skratt.  

Tomas poängterar att han absolut inte vill ta bort kaffemötena. De är jätteviktiga, men det är nödvändigt att också lägga till andra aktiviteter, tycker han. 

– Det är exempelvis väldigt få 65-åringar som spelar boule – vi spelar istället rock eller åker motorcykel.

En idé är som Tomas har, är att dra igång en motorcykelslinga i Östergötland med diverse rabatter.

– Många pensionärer har inte råd att gå på olika evenemang. Jag vill försöka få ned biljettpriset på exempelvis arenor. 

Och att spela rockmusik, det räknar Tomas att fortsätta med. I minst 20 år till.

– BB King höll igång till han var 89 år. Det tänker jag också göra.

Text: Marita Andersson 
PROpensionären nr 9, 2017.

Dela den här artikeln: