A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

PRO 75 år

Grattis! Nu har PRO påverkat politiken i 75 år

PRO:s ordförande Christina Tallberg möter statsminister Stefan Löfven. PRO:s ordförande Christina Tallberg möter statsminister Stefan Löfven.

Sedan PRO grundades 1942 har Sverige gått igenom en dramatisk förändring – från ett land med fattigvård i krigets skugga till ett högteknologiskt välfärdssamhälle. Under dessa 75 år har PRO gått i bräschen för pensionärernas kamp för ett gott liv, med rättvisa pensioner och ett värdigt boende.

PRO bildades formellt vid en kongress i Malmö den 1 mars 1942, men det var äldre fackföreningsledare i Göteborg som var påskyndare. Vid starten hade PRO ca 5 000 medlemmar och förste ordförande blev f d byggnadssnickaren Karl Pettersson från Malmö. 

Kansliet låg i Malmö men allt eftersom organisationen växte blev det svårare att sköta verksamheten därifrån. Efter många diskussioner flyttades kansliet 1978 till Stockholm. Pådrivande var förre LO-basen Arne Geijer, som 1977 tog över ordförandeposten i PRO och satt kvar till sin död 1979.

Redan efter ett par år hade PRO drygt 23 000 medlemmar och sedan gick det fort. 1953 hade man 100 000 medlemmar och under 1960- och 70-talen var medlemsutvecklingen stark. PRO växte med i snitt 10 000 medlemmar om året. Numera står organisationen starkare än någonsin – med sina ca 400 000 medlemmar är man större än de politiska partierna tillsammans. Idag består PRO av 26 distrikt, 290 samorganisationer och 1 400 föreningar över hela landet.

När PRO bildades 1942 var ca 600 000 invånare 65 år eller äldre och utgjorde drygt nio procent av befolkningen. 1966 hade antalet äldre ökat till över en miljon och idag är siffran drygt 1,9 miljoner. Det betyder att ålderspensionärerna utgör nästan 20 procent av befolkningen.

Före detta finansminister Anders Borg (M) med PRO:s förre ordförande Curt Persson. 

En rad reformer har genomförts sedan PRO kom till. Dit hör bl a pensionsreformen 1946, som gav alla äldre en icke behovsprövad pens­ion. Den allmänna tilläggspensionen, ATP, kunde sjösättas efter en folkomröstning 1957, där den linje som stöddes av Socialdemokraterna fick flest röster, 45 procent. 

På 1990-talet ansågs ATP tjänat ut och ett nytt pensionssystem, som skulle vara robustare över tid, började ta form. 1994 träffades en princip­överenskommelse mellan de politiska blocken i riksdagen.

En annan viktig reform var införande av bostadstilläggen i början av 50-talet. De var till en början kommunala, och nivåerna kunde skifta kraftigt från kommun till kommun, men förstatligades 1995.

Förhandlingsrätt gentemot makthavarna har varit ett viktigt PRO-krav i flera årtionden. Idag finns pens­ionärsråd i de flesta kommuner och landsting, och staten träffar PRO och de andra organisationerna i regeringens pensionärs-
kommitté.

Bettan Andersson, Åsa Albinsson

PRO Pensionären nr 2 2017.